partajanen

jag önskar att jag hade en dator. alltså jättemycket. 
äckligt hur beroende man är. hur tomt det känns utan att kunna logga in, liksom.
skype är nog min absoluta favvo nuförtin. vet inte vem det är som kom på det men människan är ju ett slags geni.

jag vet inte riktigt vad jag har gjort den senaste tiden. tänkte att jag skulle läsa mycket nu när jag är datorlös. men det gör jag inte. sitter mest och tycker synd om mig själv när jag är hemma. 

i fredags var vi ute och blev dunderfulla. jag satt länge och undrade varför dagen efter och kom till slut på att vi körde "jag har aldrig" när vi förfestade i kungsparken. det är ju nästan värre än ölspel med kortlek. fast bättre, för alla blir lika fulla. alla blir för fulla. men det är ju gött. 
vi var alltså i kungsparken & sen på lust & sen på pustervik. det jag minns var att jag inte såg en enda attraktiv man. och att jag och linnea var busiga. dock vet jag inte varför vi var det eller vad vi gjorde. men kommer ihåg fnitter och pirr i magen. busigt helt enkelt. 

i lördags mådde jag dåligt. det gjorde linnea med. så vi låg i hennes soffa hela kvällen. linnea beställde onlinepizza och det var ju inte det lättaste uppdraget för lilla pizzagubben att hitta upp. det blev kaos. mayhem osv. men det gick bra till slut, men gubben såg inte så värst glad ut. nåväääl. 

idag är det söndag & det känns fortfarande jobbigt i kroppen. har visst inte återhämtat mig än. 
har lekt med min bror idag. han hade blivit stucken i örat av en geting, så han såg ut som den där potatisen i toystory. hur kul som helst. åt pizza & såg film på tv1000. fatta lyxigt att ha tv1000. kan inte ens tänka mig glädjen att kunna zappa runt på dom kanalerna när man ligger hemma och har tråkigt. men men. det kommer väl. kommer nå dit någon gång i livet.

annars sååå åker jag till emmaboda på tisdag. det känns fantastiskt. bara komma iväg från allt som har med datorer och mobiler och ansvar och problem och pengaångest och matångest och killångest och jobbångest och allt det där ni vet, som hör vardagen till. FYFAN vad gött att slippa. 


till sist vill jag bara fråga ifall det kanske kanske kanske är någon själ där ute som har en dator över? alltså en som man skulle kunna få låna? eller man & man, JAG skulle kunna få låna. jag skulle behandla den som mitt eget barn. dvs försiktigt. inte ens röka i dennes närhet. hehe ja, det vore guld i alla fall. tills jag hittar pengar. 


hejdå, hoppas ni mår fint.

det enda dåliga med göteborg är ta mig fan gothia cup

vad jag är trött på att ha telefonskräck. satt i tre timmar & försökte samla mod för att ringa till soc. det gick aldrig. jag ringde inte. hoppas att det går bättre imorgon. 

har tvättat idag. då känner jag mig liiiite duktig i alla fall. funderar på att städa lite också. men det känns inte som att min kropp orkar med något alls. inte min hjärna heller. vill se på family guy i all evighet & skita i allt tills jag åker till emmaboda. men det kan jag ju inte göööraaaa.
imorgon ska jag antagligen jobba. suck. har ingen större lust alltså. jag har så lätt för att bli såhär apatisk. så jävla dumt. en dålig grej händer & allt känns fel. bara för att det blir förändringar i livet behöver man väl kanske inte bli helt apatisk? ska inte vara såhär länge den här gången, har jag bestämt mig för. hoppas att jag kan hålla mitt löfte. hehe. lär ju inte hända.
imorgon tar jag tag i allt. soc & um & disk & jobb & dusch. duscha vore gött alltså. fast nä. för jobbigt.


är så himla sugen på choklad. men jag har inte råd. 
en stor fet karl fazer kaka hade varit himlen just nu. shit. ryser av tanken. så längesen. 

helvete helvete helvete


jag trampade på en a-brunn i onsdags & nu är allt åt helvete. skyller på det. mycket bättre så.


min fredag var den värsta dagen på länge länge länge. den var så fin & så hemsk. 
jag var så lycklig & så fruktansvärt ledsen. 
som pricken över i:et så dog min dator också. 
inget känns rätt längre. allt går bara fel. 
jag somnade in i ett par armar igår kväll för att åter igen tappa hoppet om män(!!!!!!!!!!!!!!!)skligheten. 
antingen är de otrogna eller så är de tomas ledin. dra åt helvete. 
jag förstår inte vad som händer. händer i deras små hjärnor. 
vad har ni där uppe? 

jag & linnea pratar mycket om det här. hur olika våra hjärnor måste vara. tjejer & killar, kvinnor & män. 
eller kanske är inte hjärnan uppbyggd på ett annat sätt, bara att de inte vet hur man ska använda den. 
så som jag har förstått det så är man alltid i centrum som man. man tänker bara på vad som är bra för sig själv. "ska jag verkligen göra det här? ja, det är ju gött för mig." så tänker jag att det går till. 
sen har jag & linnea pratat mycket om hur fan man behandlar folk egentligen. vi pratade om hur olika vi kan vara i kroppsspråket. ifall en tjej gillar någon visar hon det med kroppen. visar det på ett fysiskt sätt. inte bara med ord. behöver inte ens vara ord. ifall man tycker om någon håller man om personen, kysser personen, håller personen i handen. ja, ni förstår. men uppenbarligen är detta beteende för män en vardagssyssla. något man kan göra med vem fan som helst även fast man inte känner ett skit. hur många gånger har man inte varit med om det, men ändå har jag fan inte lärt mig. och jag hatar det. jag är såpass blåögd att jag gärna vill tro det bästa om människor. inte alltid, men så ofta jag kan. 
så, när jag blir bortskämd med kyssar & härligheter så kan det ju lätt bli så, i min hjärna, att jag tänker att personen tycker om mig (men OBS, detta gäller såklart inte sex. dvs sex som bara är sex som betyder inga kyssar eller överdrivet mys.). DOCK är det ju så att ifall personen som nu skämmer bort en med allt det där är en man, behöver det inte betyda att han känner ett piss. han tycker bara det är gött. han kan utnyttja det där. lura in oss i en naiv bubbla där vi övertalar oss själva om att han faktiskt är intresserad. men yes, det behöver han alltså absolut inte vara.

DET ÄR JU HELT JÄVLA SJUKT. hur kan man? hur kan man liksom.. åh jag förstår inte. jag skulle aldrig kunna. hur fan kan man det ifall man inte känner något? hur kan man ens bli sugen? jag skulle få panik om jag skulle ligga & MYSA med en person jag inte är intresserad utav. som jag verkligen inte skulle kunna tänka mig att vara med, på riktigt. skulle ju bara kännas helt sjukt. sjukt elakt. 
som sagt, sex räknas inte till det här. jag kan tycka att KK-förhållanden är en bra idé. bara man aldrig går över den där hångeltröskeln. man ska inte börja hångla om man bara ska ligga. don't do it. 


nej fan det blir inget vettigt av det här. 
eller jo.
men ni vet. blir lite för matigt. och snurrigt. 
kanske för att min hjärna snurrar. 

vill spy

har haft fruktansvärd värk i magen de senaste dagarna. eller ja, mest på morgonen. men ändå är jag glad. det är tusen grader utomhus som jag inte klarar av. men ändå är jag glad. 
vet inte riktigt varför. det är nog bergochdalbanan igen. men det skiter jag i. just nu är det bra igen. är lugn liksom. 
mina hjärnspöken försvann efter mindre än ett dygn. bäst.

i måndags träffade jag magnus som jag inte har träffat sen min student. det var så himla mysigt. vi satte oss i kungsparken under ett stort träd. det regnade & åskade men vi var glada & fulla & varma & torra ändå. 
jag gillar magnus. han är en bra vän. han får mig att förstå att jag ändå är en helt reko tjej, liksom. 

idag har jag träffat min mamma. hon ska åka iväg till finland ikväll. hon bjöd mig på mat på andrum, som jag knappt kunde äta upp (pga värken i magen) (tror jag borde kolla upp det ganska snart), men det var gott ändå. älskar potatisarna. mmmm. andrum.. 
sen gick vi till monki & jag köpte äntligen de där dojjorna jag har spanat på i ungefär hundrafemtio år. NICE. mamma hade visst fört över tusen kronor till mitt konto, som jag gärna får betala tillbaka någon gång när jag håvar in massa pengar, sa hon. det ska jag göra också. 
sen gick vi till netto & hon köpte två stora kassar med mat & dylikt till mig. sen kramades vi & jag hoppade på vagnen hem. det är förresten jättevarmt ute & dom där två kassarna fulla med mat & nödvändigheter var inte så himla nice att bära upp för backen, men det gick till slut (efter en ciggpaus på bänken i mitten). 


nu ska jag strax åka iväg & jobba. fast egentligen vill jag åka iväg & bada. fan vad skönt det skulle vara hörrni. 

aja, det var väl det. liten update. inte så intressant kanske men ville väl mest bara säga att allt är gött igen. eller typ i alla fall. jo. det mesta är gött. puss.

VARFÖR KAN JAG INTE FÖRSTÅ VAD SOM HÄNDER I MITT HUVUD JUST NU DET VORE SÅ HIMLA SKÖNT.
EN TJOCK DIMMA BARA LÄGGER SIG FÖR MINA ÖGON.
RÖD SÅDAN.
SVART OCKSÅ. 
JAG ÄR SÅ FRUKTANSVÄRT FRUSTRERAD.
VET JU INTE ENS VAD DET ÄR SOM HÄNDER.
JAG ÄR SÅ ARG SÅ ATT JAG SKAKAR.
MEN JAG ÄR INTE ENS ARG BARA LEDSEN OCH SNART KOMMER ALLT DET DÄR SOM HAR LEGAT DÄR OCH GROTT OCH GROTT OCH GROTT.

fredag







lördag


















tolka hur ni vill. ni förstår nog. jag var full. 

så satt man där igen. exakt samma ord flyger ur en mun. samma ord som så många andra munnar tidigare har slängt ur sig. jag fattar inte grejen. blir så jävla trött bara. 
och hallå, om ni inte visste, så finns det ingen som menar "det är inte dig det är fel på, det är mig" när de säger det. fattar ni inte? det går ju inte. hoppas ni vet det. så ni inte sitter där & är blåögda & tror på någon som slänger ur sig något sådant i ert ansikte. i så fall tycker jag synd om er. 
jag menar, i vilket tillfälle kan man ens mena det? ifall man ska göra slut? OFTA felet ligger hos en själv. man gör ju slut för att man inte vill vara med personen mer och då ligger ju antagligen inte felet hos en själv. jävla skitsnack. håll käft istället tänker jag. 

ah nej jag vet inte. ibland så förstår jag bara inte. blir bara så paff & det känns så respektlöst på något sätt. 
är trött på så mycket nu. men mest på att hela mitt liv går i repris, fast med olika människor, hela tiden. alltså när det gäller typ ALLT. helt sjukt. nästan läskigt. 

ibland kan jag ändå undra när det liksom ska bli sådär behagligt med allt. kan det någonsin bli det? liksom att man ligger där på kvällen & bara andas ut & tänker på hur reko allt är. fatta nice. iofs gjorde jag det för någon vecka sen. låg på rygg med en kudde som partner på magen & tänkte på hur gött allt var. dit vill jag igen. bara radera vissa händelser. vore gött. 

nu vill jag typ klaga så jävla mycket. men jag orkar nog inte. kan ju i alla fall säga att mitt jobb är helt sjukt (ballar ur typ) och att jag inte har någon frukost till imorgon. hade visst inga nudlar kvar såg jag. och inget jävla pålägg till mackan heller. smörmackor ska jag äta & hålla mig på tills jag kommer hem imorgon kväll efter jobbet. lika bra kanske. fan ta allt. 



MEN jag är så himla glad över en viss vän just nu. utan henne vet jag ibland inte vad jag skulle göra. hon får mig att se klart på saker när jag kokar av ilska & bara ser rött. hon får mig att skratta när jag mår så jävla dåligt. hon kommer hem till mig på natten för att jag inte vill sova ensam. hon snackar skit med mig om alla jävla dudes. hon blir full med mig. hon pussar på mig. kliar mig på armar & rygg. säger att jag är fin. luv u linnea.

sägs ju att den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.
om man väntar på något hemskt då?


fitt

förbereder mig ännu en gång för det värsta. och det värsta är väl att magkänslorna antagligen har 100% rätt den här gången också. 


MEN MEN, nu ska jag gå in i badrummet i en halvtimme & bli snygg. ta på mig något borde jag nog också göra. typ trosor.

ja, ni vet. ni vet allt det där med killar & deras reptilhjärnor. men fan vad jag kan önska att jag hade en sådan ibland. att man inte satt & tänkte igenom varje jävla grej & överanalyserade varenda lilla sak. visst vore det så sjukt skönt? riiiight brudar? vara lite sådär lugn angående fuckin everything. önskar att jag hade en nu.

min hjärna går på högvarv. tänker på tre olika möjligheter, samtidigt. överanalyserar allt som har hänt & allt som händer. vad kommer hända härnäst? VAFAN SLUTA. jag vill leva i nuet. njuta av vad som händer just nu. inte sitta och grubbla över vad som kommer hända imorgon eller om tre månader. skitsamma för fan. jag har det väl bra just nu liksom. någorlunda i alla fall! och det räcker ju. så tänker jag just nu, när jag skriver det här. men direkt när jag fäller igen datorn vet jag att tankarna kommer vandra tillbaka till samma gamla tankebana. ska alltid försöka förstå allt. veta vad som väntar mig.


fan.

ikväll gjorde jag något dumt. skyller på att jag är rastlös.

är tillbaka i göteborg. det känns otroligt bra. jag förstår inte hur jag kan längta hem så mycket bara efter en helg. mitt kära kära göteborg & min kära kära säng. känns lite tomt dock, men bra ändå. slipper sova på en sovsäck & en bäddmadrass i alla fall, haha.
helgen i stockholm var fin, helt okej. det var som jag tänkte mig, fast bättre (och sämre). stockholm är som stockholm är liksom. likaså människorna. var jävligt irriterad igår kväll/natt, men vafan, man tycker ju att jag borde ha vant mig vid det här laget. stockholmare överlag är jävligt dryga, det bara är så. sorry allihopa som tar illa upp, men jag tycker verkligen det. och jag tror verkligen inte att jag är den enda. jag orkar inte ens dra upp mina exempel från helgen, blir bara irriterad & besviken på hur människor kan vara. fy. 
men det var roligt att träffa alla som jag ville träffa. åt gott & drack gott gjorde jag. rökte alldeles för många cigg gjorde jag också (= ont som fan i halsen nu). 

på vägen till stockholm åkte jag, förresten, i 270km/h. det var helt jävla stört. hahaaaaha. samt att prodigy spelades på högsta volym. jag kunde inte göra något annat än att skratta hysteriskt, för att det var så jävla spännande & framför allt; FARLIGT. en fågel eller liknande på fel plats vid fel tillfälle och jag hade varit död på någon sekund. det ni. men det var kul. är väl lite störd på det sättet. gött.

vad mer ska man skriva dååå? jo, true blood är så jävla grymt. men det vet ju alla redan. helt jävla stört grymt. säsong tre & pirr i magen nu alltså. bäääst. ofta de tar in en brittisk vampyr nu också. orkar inte. för mycket liksom.

jaja, nu ska jag lägga mig ner & blunda istället. tänka på armar. jupp. 

.. vafan!? funderar på att sluta läsa vissa personers bloggar. men min nyfikenhet tar alltid över & jag läser ändå. helt fantastiskt, verkligen. tänk om man bara kunde prata om saker istället. men nu vet jag vad jag är i alla fall. för dig. 



igår såg jag förresten den största spindeln jag någonsin har skådat. det var heeeeeelt sjuuuuuuukt. satt på en toalett också. vafan gör man? jo, springer ut i kiss i byxan! fyyyyy alltså jag trodde verkligen inte att det fanns så stora spindlar i sverige. den var helt sjuk. 
obs. det var inte på min toalett obs obss obs osbsobsssssss


hejdå nu då göteborg för en sista gång, hatar allt just nu. inget/ingen är fan något att ha. 

mina känslor & egentligen hela mitt liv är som en jävla bergochdalbana. igår var jag så lycklig att jag inte trodde att det var sant. det bara bubblade i mig av glädje & peppen på livet var helt otrolig. sen efter ett tag kände jag såklart att jag inte var värd att må sådär bra & det blev lite vingligt framåt natten. imorse var jag högst uppe på toppen av lycka, av min fina bergochdalbana, nu är jag ungefär längst ner igen. det tar ungefär två sekunder för att allt ska ändra sig i min hjärna. jag vet inte ens varför jag skriver det här. kanske för att ni nära & kära ska förstå varför jag är så jävla ostabil i mitt humör, osv. nu vill jag verkligen inget annat än lägga mig under mitt täcke och dra upp det över öronen och ligga kvar där tills det är mörkt, råka missa resan till stockholm. vet inte varför den staden framkallar så mycket känslor (mestadels dåliga), när det ändå finns en hel del fina människor där. så jävla jobbigt. jag vill kunna åka dit & bara vara. men det går inte. det känns ungefär som att man ska åka till jobbet man hatar mest av allt i världen. så känns det just nu. jag vill inte åka. men ändå vill jag. min bror bor ju där för i helvete, jag måste skärpa mig. känner mig bara så jävla matt nu efter att ha varit så glad. det är ju ett sånt jävla nedköp att gå från superpepp till superopepp. haha. uppenbarligen, ja. 

MEN JAJA, ska ge mig själv en örfil så jag kommer iväg. vafan jag har det ju bra egentligen. tror jag. vill nog inte tänka på det längre än sådär. men äh, det är nog bra att jag kommer iväg. en paus från all skit och allt fantastiskt som finns här hemma. hejdå göteborg.

(nu fick jag sms från en superpepp kompis som bor i stockholm. thaaank gooood. nu är jag i alla fall på knä igen, istället för liggandes på mage.)